Alternativ till fiberanslutning

Så vad finns det då för alternativ till att ansluta sig till fiber?

Mobilt bredband (Edge/3G /4G)

Många frågar varför de ska investera i en dyr fiber när 4G-nätet inom kort kommer bli utbyggt även i landsbygden. De mobila bredbanden byggs som bekant ut hela tiden, 4G kommer klara mer datatrafik än tidigare nät, framtidens 5G kommer, när det kommer, sannolikt ytterliga flytta fram gränsen för det mobila bredbandet. Men de trådlösa lösningarna klarar inte av de ökande kraven på dator- och TV-trafik. Alla uppkopplade användare mot en basstation delar nämligen på den totala kapaciteten.

Maxkapaciteten i det trådlösa nätet nu är 100 Mb/s, men så snabbt går det bara om man är den enda i området som använder den cellen och står precis vid sändaren. Bor man långt från masten eller försöker använda bredbandet under en Sverige-match under fotbolls-VM när alla vill se på TV samtidigt över det mobila bredbandet så får man riktigt dålig anslutning och kommer inte ens kunna se den där VM-matchen utan störningar. I fibernätverk kan du nå upp till 1 Gb/s om du har tillräckligt snabb utrustning, 10 gånger så snabbt, du delar inte den kapaciteten med någon, den är helt oberoende av var i området du bor och fiberabonnemanget är fortfarande såpass mycket billigare jämfört med det mobila bredbandet att du snart har sparat in kostnaden för fiberanslutningen.

4G - kapacitet

Men vem vet vad framtiden har i sitt sköte? Problemet är att för att man ska kunna sända datatrafik snabbare trådlöst måste man öka frekvensen på signalerna. Signaler med högre frekvenser har kortare räckvidd. För att öka hastigheten men behålla täckningen måste man alltså bygga tätare med master. Ett 4G-nät med höghastigheter kräver master med max 1 km mellanrum för att få full täckning. Det skulle inte bara bli orimligt dyrt, det skulle fortfarande vara mycket sämre än fiber rent kapacitetsmässigt även i de mest optimala förhållandena.

För att citera vad Telenor skriver på sin hemsida:

Upp till 80 Mbit/s
Surfa med världens snabbaste mobila bredbandsteknik 4G i upp till 80 Mbit/s, med en normal hastighet på 10-50 Mbit/s. Befinner du dig på en plats som ännu inte har 4G-täckning behöver du inte oroa dig, då surfar du med vårt snabbaste 3G i upp till hela 32 Mbit/s. Vi bygger ut i rasande fart!

Det låter fint i reklamen, men när man läser det finstilta får man en bättre inblick i verkligheten bakom de utfästa 80 Mbit/sekund – de allra flesta kommer inte ens upp i halva den hastigheten. Det mobila bredbandet är ett bra komplement till den fasta anslutningen när man inte befinner sig i hemmet. I de lite större städerna kan det fungera bra även för internet och tv, även om ip-telefoni och lite tyngre datorspel kan ha en del problem på grund av dålig ping-tid. Men det kommer aldrig finnas lika god täckning här på landsbygden som det gör i städerna.

Jamen om jag monterar en antenn för mobilt bredband på huset då?

Det går att förstärka både mobilt bredband och mobiltelefoni genom att montera en fast antenn och en repeater. Det kostar ju en slant, i storleksordning 5-10 000:- + montering, och man måste ansöka om tillstånd hos PTS (Post och telestyrelsen). Så vad får man då för pengarna? Vinsten med dessa är att man kan bo längre bort från närmaste mast och få bättre hastigheter. Men varken en antenn eller en repeater kan trolla, så den högsta hastighet man kan uppnå är fortfarande 100 Mb/s och då bara vid perfekta förhållanden och om man är ensam samtidig användare. Har man dålig täckning från början kommer man inte ha möjlighet till att nå 100 Mb/s trots antenn, och har man ingen täckning alls så är pengarna för en antenn helt kastade i sjön.

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line)

ADSL är det vanligaste bredbandet idag. Det kan idag under perfekta förhållanden leverera hastigheter som närmar sig 30 Mb/s för nerladdning och uppåt till 5 Mb/s för upplänken. Man behöver bo precis vid stationen och ha perfekta kopparkablar för att nå de hastigheterna. ADSL har nämligen sämre kapacitet ju längre man kommer från stationen. 1 km från stationen kan hastigheten snarare vara nere i 2 Mb/s. ADSL slutar fungera helt och hållet 6-8 km från telestationen – beroende på kopparkabelns kvalitet. Högre kapacitet och symmetriska tjänster kan levereras med varianter av tekniken, men det är ganska marginella skillnader både vad gäller kapacitet och hur långt det når. Leverantörerna har än idag långt kvar till visionen om 5 Mb/s för alla sina kunder.

ADSL lever också med hotet om att kopparnätet är under nedrustning. Redan är ledningarna i kopparnätet på många ställen gamla och klarar inte leverera så höga hastigheter över huvud taget. Chansen att dessa sträckor skulle bytas ut kan nog sägas vara obefintliga.

Allt ovan gäller även efterföljaren VSDL som förvisso har något högre hastigheter men samtidigt kortare räckvidd.

Med fiber kan du bo ca 10 mil från närmsta station utan att förlora kapacitet.

Radiobaserade nät (WiFi)

WiFi är en billig radioteknik för kommunikation på korta distanser. WiFi är tänkt som en lokalnätsteknik (LAN) för hem eller kontor. Med lokal menas räckvidd på upp till 100 meter – om inte alltför mycket skymmer radiosikten.

Med speciella riktade antenner kan räckvidd upp till flera km uppnås – i extrema fall flera mil. Idag finns utrustning som teoretiskt ger mer än 100 Mb/s. Om den fysiska miljön som berg och dalar är förlåtande är det möjligt att bygga ett yttäckande nätverk med flera samordnade WiFi sändare/mottagare. Något sådant finns inte i Sverige idag.

Satellitkommunikation

Telekommunikation via satellit är överföring av signaler mellan stationer på jorden via en kommunikationssatellit. Fördelen med satellitkommunikation är att man kan överföra stora mängder information till många människor över långa avstånd. Detta kan ske genom olika typer av tjänster såsom radio, tv, telefoni, mobiltelefoni samt bredband.

En nackdel är den relativt dyra utrustningen och att det är dyrt i drift. Kapaciteten blir begränsad eftersom varje kanal/mottagare i satelliten historiskt varit begränsad till 20-30 Mbit. Idag finns det rena kommunikationssatelliter med högre hastigheter som har 155 Mbit kanaler. Tyvärr ger tekniken i sig mycket låg kapacitet uppåt och besvärande långa svarstider eftersom avståndet från jord-satellit-jord tar ungefär 250 ms. Det är inte tillräckligt bra för flera applikationer som finns redan idag och det blir en teknik som får än mer svårt att hålla måttet i framtiden då svarstiden kan inte kortas.